Feministisk grundkurs

När vi pratar om jämställdhet kommer ofta feminism upp. Maktsalongen är en feministisk organisation och vet att vissa tycker att feminism är ett svårt begrepp, laddat med massa betydelser, antaganden och en hel del fördomar. Om en inte riktigt vet vad något är så är det också svårt att veta om det är något en är för eller emot.

Vi har tagit fram denna grundkurs i feminism för att du ska kunna få en snabb intro i vad feminism egentligen är, vilka andra begrepp som finns som kan vara bra att ha koll på när vi snackar feminism – och så avslutar vi med en läslista om du är sugen på mer!

FEMINISM

Feminism en samling ideologier och rörelser som fokuserar på att alla, oavsett kön, ska få samma ekonomiska, politiska och sociala rättigheter, ansvar och möjligheter. En feminist ser att det finns en strukturell ojämställdhet i samhället – alltså att män som grupp har mer makt än andra grupper – och arbetar för att förändra det.

Till en början fokuserade feminismen framförallt på jämställdhet mellan kvinnor och män, men feminismen har blivit mer inkluderande och ser även andra maktordningar bortom kön. Vi går närmare in på det under rubriken ”Intersektionalitet” nedan.

Det finns många olika inriktningar inom feminismen och alla feminister håller inte med varandra om allt. Vi tycker heller inte att en måste ha koll på alla feministiska inriktningar för att vara feminist, men om du är nyfiken kan du läsa om några av de vanligaste inriktningarna/ideologierna inom feminismen här, och lite om feminismens historia här.

– Hur blir jag feminist?
Genom att se att män som grupp överordnas andra kön, förstå att detta inte beror på individer utan på strukturer och vilja förändra och agera för att skapa en sådan förändring. Håller du med? Kul, välkommen in i feministgänget!

JÄMSTÄLLDHET

Jämställdhet innebär att alla, oavsett kön, ska ha samma möjligheter, ansvar och rättigheter i alla delar av livet och samhället. I Sverige är jämställdhet ett politiskt mål, något som riksdagen har bestämt att Sverige ska sträva efter.

Jämlikhet är ett annat begrepp som vi ofta kan höra när det pratas om jämställdhet. Jämställdhet fokuserar på just ojämställdhet utifrån kön, medan jämlikhet har ett bredare fokus och kan inkludera många fler aspekter, som till exempel de andra diskrimineringsgrunderna eller socioekonomiska förutsättningar. Intersektionalitet, som är ett feministiskt begrepp, innefattar jämlikhet. Mer om det längre ner. 

– Hur märks ojämställdhet?
Idag lever vi i ett samhälle som inte är jämställt. Det är ingen åsikt, det är fakta. En kan ha åsikter kring om och hur det ska ändras, men att samhället är ojämställt vet vi. Det märks bland annat genom att kvinnor har lägre lön än män, att kvinnor utsett för mer våld i nära relationer, att kvinnor i betydligt högre utsträckning objektifieras i reklam och media och att det finns stor okunskap gällande sjukdomar som drabbar kvinnor.

Det finns otroligt mycket forskning, statistik och fakta som bevisar att samhället är ojämställt. En rapport vi vill tipsa om som samlar mycket statistisk om ojämställdheten i Sverige är myndigheten Statistiska centralbyråns rapport På tal om kvinnor och män

 

KÖN

Vad kön är kan verka enkelt och som att det bara handlar om en sak: våra sexuella och reproduktiva organ. Men kön består av fyra delar: vårt biologiska kön, vårt juridiska kön, vår könsidentitet och vårt könsuttryck.

Vi tilldelas vårt biologiska och juridiska kön baserat på hur våra sexuella och reproduktiva organ ser ut när vi föds. Vårt biologiska och juridiska kön är officiellt, det framgår av vårt personnummer och står i vårt pass, och bestäms alltså av andra när vi föds. Både det biologiska och det juridiska könet kan korrigeras senare i livet om det visar sig vara felaktigt. Ens könsidentitet handlar om hur vi själva känner oss i förhållande till kön och vårt könsuttryck handlar om hur vi uttrycker vår könstillhörighet, bland annat genom kläder och andra uttryckssätt. 

Cis är ett ord som betyder “på samma sida” och en cisperson är någon vars biologiska och juridiska kön är samma som dens könsidentitet. Trans är ett ord som betyder “överskridande” eller “gå över” och en transperson är någon vars biologiska och/eller juridiska kön de tillskrevs vid födseln inte är samma som dens könsidentitet. Transperson är ett samlingsbegrepp som innefattar många olika könsidentiteter. Det finns personer som inte vill eller kan identifiera sig i enlighet med tvåkönsnormen – normen som säger att det bara finns två kön, män och kvinnor – och vissa av dessa personer betraktar sig själva som ickebinära.

Om du vill veta mer om kön rekommenderar vi dig att kolla in organisationen RFSL och deras projekt Transformering.se!

– Varför pratar vi ens om kön?
Att bara prata om kvinnor och män osynliggör många andra grupper, exempelvis transpersoner och ickebinära personer. Det får det att framstå som att det bara finns två kön, vilket det inte gör. Vore det bättre att sluta prata om kön överhuvudtaget, då kan ju ingen bli exkluderad? Problemet är att om vi skulle sluta utgå från kön, exempelvis i statistiska undersökningar, skulle det bli omöjligt att mäta ojämställdhet och synliggöra vissa samhällsproblem.

Att män har högre lön än kvinnor, är föräldralediga kortare tid än kvinnor, utför mer våld än kvinnor, klarar sig sämre i skolan än kvinnor men ändå når högre positioner i arbetslivet än kvinnor är sånt vi skulle missa om vi inte mätte kön. För att kunna prata om ojämställdhet är det är alltså nödvändigt att prata och forska om könsskillnader, men för att vi ska förstå ännu mer om jämställdhetsproblemen i samhället krävs det att vi utgår från fler kategorier än bara kvinnor och män. 

INTERSEKTIONALITET

Kön är en av de maktordningar som kan påverka våra möjligheter och rättigheter i samhället, men det finns många fler. Könsidentitet, könsuttryck, ålder, funktionalitet, ursprung/hudfärg/etnicitet, religion och sexualitet räknas tillsammans med kön som diskrimineringsgrunder enligt svensk lag och är maktordningar som kan påverka ens rättigheter och möjligheter. Men det finns fler aspekter än så, som trots att de ännu inte är diskrimineringsgrunder enligt svensk lag kan spela roll, exempelvis ens utseende eller socioekonomiska förutsättningar.

Intersektionalitet handlar om att se hur olika maktordningar hänger ihop och samspelar. Intersektionalitet kan enkelt förklaras som jämställdhet + jämlikhet. Begreppet introducerades och utvecklades av amerikanska forskaren och advokaten Kimberlé Crenshaw på 1980-talet. Intersektionalitet har sina rötter i svart feminism, en feministisk rörelse som startades av svarta kvinnor. De menade att svarta kvinnor exkluderades från kvinnorättsrörelsen, som centrerade vita kvinnor, och medborgarrättsrörelsen som centrerade svarta män. Läs mer om svart feminism här

Makt är alltid en relation; är du ensam på en öde ö går det inte att prata om makt, men är vi flera människor så uppstår olika maktrelationer. Eftersom makt är en relation så påverkar personerna som ingår i relationen vad som kan ge ökad eller minskad makt. I ett rum fullt av äldre män kan en ung tjej ha minst makt, delvis på grund av hennes kön men också hennes ålder. I ett rum fullt av vita kan en man som rasifieras som icke-vit ha minst makt, även om det finns kvinnor i rummet. Det har att göra med strukturell rasism och rasmaktsordningen där vita personer oavsett kön har mest makt. Läs mer om makt här

Intersektionalitet handlar alltså om hur flera delar av någons identitet tillsammans slås ihop och avkodas av omgivningen och hur det påverkar var i maktordningen personen blir placerad.

– Varför är det viktigt att ha en intersektionell analys?
Intersektionalitet används ofta som en metod i modern genusforskning och mycket statistik stödjer att intersektionalitet är en viktig utgångspunkt för att analysera och förstå samhället. Det är viktigt med intersektionella perspektiv för att på riktigt förstå hur maktrelationer fungerar och hur människor behandlas annorlunda baserat på vilka samhällsgrupper de tillhör.

Exempelvis visar amerikansk lönestatistik från 2016 att vita arbetarkvinnor tjänade 76 cents av varje dollar som vita arbetarmän tjänade, medan svarta arbetarkvinnor tjänade 67 cents av varje dollar som vita arbetarkvinnor tjänade. Alltså: gruppen vita män hade högre lön än vita kvinnor och gruppen vita kvinnor har högre lön än gruppen svarta kvinnor. Svenska professorn Paulina de los Reyes forskar om olika frågor utifrån ett interesektionellt perspektiv, bland annat om ojämlikhet i arbetslivet.

Vissa av diskrimineringsgrunderna finns det fler stora studier på än andra, eftersom det av historiska skäl inte förs samma typ av register på personers etnicitet eller sexualitet som på deras funktionalitet eller kön och därför är svårare att hitta i statistiken. Därför väger människors levda erfarenheter tungt, något som är väldokumenterat bland annat i flera av böckerna vi har listat längre ner.

 

GENUS, PATRIARKAT OCH KÖNSMAKTSORDNING

– Vad betyder egentligen “genus”? Är det bara ett annat ord för kön?
Genus kan enkelt förklaras som socialt kön, alltså hur vi socialt skapar kön. När en person tolkas som flicka har omvärlden andra förväntningar och föreställningar på henne än någon som tolkas som pojke. Simone de Beauvoir (en fransk feminist som skrev boken Det andra könet) skrev “man föds inte till kvinna, man blir det” och det är just det som begreppet genus undersöker – hur ”kvinnlighet” och ”manlighet” är en social konstruktion, hur kön skapas och upprätthålls av samhället. 

Att ha ett genusperspektiv handlar om att se hur könsskillnader konstrueras och hur vi könar olika saker, det vill säga hur vi uppfattar könlösa saker som feminina eller maskulina, eller “kvinnligt” eller “manligt”. Exempelvis: Om vi pratar om hockey tänker vi oftast på killar som utövare medan när vi pratar om konståkning tänker vi ofta på tjejer som utövare. När vi tänker så könar vi sporterna. 

– Vad menas med ”patriarkatet” och ”könsmaktsordningen”?
Det här är två ord som betyder ungefär samma sak. Båda orden fokuserar på ett samhällsstruktur/system där det är män som styr och har makten. Egentligen skulle en kunna säga att patriarkatet är den nu gällande könsmaktsordningen. Att vi lever i ett patriarkat eller i den nuvarande könsmaktsordningen handlar helt enkelt om att män som grupp har mer makt än kvinnor som grupp, exempelvis inom politiska, religiösa, ekonomiska och sociala institutioner och sammanhang. Ordet patriarkat kommer från grekiskan och betyder “fadersstyre”.

 

HUR LÄR JAG MIG MER?

Det finns massor av kunskap om feminism, jämställdhet, intersektionalitet och kön. Om du vill veta mer om feminism kommer här vår tipslista:

På internet:

Bra böcker:

Akademiska texter:

 

Vi föreläser också om jämställdhet!

I hela Sverige faktiskt och även digitalt. Du kan boka oss som föreläsare genom att maila info@maktsalongen.se. Vi föreläser om jämställdhet, stress, härskartekniker, diskriminering och sexuella trakasserier men kan också skräddarsy en föreläsning efter era önskemål.

Glömde vi något?

Saknar du ett begrepp, vill tipsa om något som borde vara med eller undrar över något på den här sidan? Maila oss jättegärna på info@maktsalongen.se och berätta!

Denna sida är senast uppdaterad den 10 maj 2021 och författad av Maktsalongen.