Olika sorters feminism

Feminism består av en bred skara människor och ideologier. Även om alla delar grunden i vad feminism handlar om, kort beskrivet att alla oavsett kön ska ha samma möjligheter och rättigheter, så finns det olika teorier om vad ojämställdhet beror på och hur vi ska göra för att uppnå jämställdhet.

För den som är nyfiken och vill veta mer kommer här några av de vanligaste/största feministiska inriktningarna. Innan du läser vidare, läs först vår feministiska grundkurs där vi går genom begrepp som jämställdhet, könsmaktsordning, genus och intersektionalitet.  

Till och börja med finns det två stora fåror inom feminismen: särartsfeminism och likhetsfeminism.

Särartsfeminism

Särartsfeminismen menar att det finns “naturliga” skillnader mellan män och kvinnor, alltså biologiska skillnader. Det gör att vi har olika roller i samhället, olika behov och olika livsuppgifter. Dessa skillnader gör att män och kvinnor kompletterar varandra, men idag värderas män och mäns egenskaper högre än kvinnor och kvinnors egenskaper, vilket särartsfeminismen tycker är fel. Därför ska kvinnor och kvinnors arbeten uppvärderas och ses som lika mycket värda som det som män gör.

Likhetsfeminism

Likhetsfeminism är den vanligaste fåran inom feminismen idag. Likhetsfeminismen menar att de skillnader som finns mellan män och kvinnor inte beror på naturen utan framförallt är skillnader som skapas och konstrueras av samhället. Genom att förändra samhället kan dessa skillnader alltså försvinna.

DE OLIKA IDEOLOGIERNA

De flesta ideologier som vi idag pratar om utgår från likhetsfeminismen. Det finns som sagt många olika feministiska ideologier, men här beskriver vi kort några av de vanligaste som också har haft störst genomslag och påverkan på samhället.

Liberal feminism

Liberalism är en politisk ideologi som betonar individens fri- och rättigheter som grundläggande värden i samhället och motsätter sig statlig inblandning i människors privatliv. Liberal feminism kan en säga egentligen är den första feministiska ideologin. Den bygger på individuell valfrihet och att ens möjligheter och rättigheter inte ska bestämmas av ens kön. Fokus inom liberalfeminismen har legat mycket på allmän rösträtt, lika möjligheter till utbildning och att kvinnor ska ha rätt att jobba med vad de vill.

Socialistisk feminism

Socialism är ideologin som tror på kollektivets förmåga att organisera och lösa politiska, sociala och ekonomiska problem och betonar vikten av ett jämlikt samhälle, speciellt mellan klasser. Socialistisk feminism, eller marxistisk feminism, hänger ihop med arbetarrörelsens kamp att motarbeta kapitalism och klasskillnader. Socialistisk feminism lyfter hur kvinnor utnyttjas i det kapitalistiska systemet och menar att kvinnors frigörelse kommer komma tillsammans med arbetarnas frigörelse: om klassamhället upplöses kommer också skillnader mellan kön utplånas.

Radikalfeminism

Radikalfeminismen är en gren inom feminismen som starkt betonar patriarkatet och att det är roten till att kvinnor som grupp är underordnade män som grupp. Radikalfeminismen menar att kvinnor hålls underordnade genom områden som har med sex och våld att göra, exempelvis porr, prostitution, våldtäkt och mäns våld mot kvinnor i nära relationer och tycker att det privata är politiskt.

Ett vanligt missförstånd är att radikalfeminismen handlar om att en är extrem i sin feministiska ideologi, men det är fel. Ordet radikal kommer från latin och handlar om att söka roten eller källan, alltså inte att en är extremist. Det finns många inom den radikalfeministiska rörelsen som exkluderar transkvinnor från gruppen kvinna. De kallas för TERF:s, eller transexkluderande radikalfeminister. Detta har dock inget med den verkliga betydelsen av den radikalfeministiska ideologin att göra.

Queerfeminism

Queerfeminism fokuserar på att kön och sexualitet är sociala konstruktioner, alltså något som vi människor hittat på snarare än att det är givet av naturen eller biologiskt. Queerfeminismen menar att cis- och heteronormer, alltså normer som upprätthåller cis/heterosexualitet som det enda dugliga alternativet, är en väldigt viktig del av det patriarkala förtrycket och könsmaktsordningen.

Att könsmaktsordningen bärs upp av det binära könssystemet (idén om att det bara finns två kön; män och kvinnor), att redan vid födseln dela in män och kvinnor i grupper och att dessa grupper sedan ska enbart åtrå varandra. Queerfeminismen lyfter också fram det faktum att maskulint kodade egenskaper och maskulinitet oftast värderas högre än feminint kodade egenskaper och femininitet, och generellt att könlösa saker könas, något som också bidrar till ojämställdhet.

Postkolonial/antirasistisk feminism

Postkolonialism förklarar samhällsproblem som kvarvarande effekter av den europeiska kolonialismen och är en kritik mot kolonialism, imperialism och strukturell rasism. Postkolonial feminism, även kallad antirasistisk feminism, är därför inte bara kritisk mot mäns makt över kvinnor, utan också mot vita personers makt och överordning över icke-vita/rasifierade personer och att det är den vita, europeiska/västerländska kvinnan som ofta hamnar i fokus i feminismen på bekostnad av andra kvinnor.

Postkolonial feminism menar också att feminism inte är ett västerländskt påfund och ämnar att lyfta kvinnor och traditioner från den globala syd. Postkolonial feminism lägger därför stor vikt vid hur olika maktordningar påverkar varandra, främst kön, hudfärg/ursprung/etnicitet och klass, och hur de rotar sig i Europas koloniala projekt. 

Intersektionell feminism

Intersektionell feminism är lik postkolonial feminism i den bemärkelsen att den kollar på hur andra diskrimineringsgrunder och maktordningar, som rasmaktsordningen, samverkar. Intersektionalitet handlar om att se hur olika maktordningar hänger ihop och samspelar och kan enkelt förklaras som jämställdhet + jämlikhet. Det handlar alltså om hur flera delar av någons identitet tillsammans slås ihop och avkodas av omgivningen och hur det påverkar var i maktordningen personen blir placerad.

Begreppet introducerades och utvecklades av amerikanska forskaren och advokaten Kimberlé Crenshaw på 1980-talet. Intersektionalitet har sina rötter i svart feminism, en feministisk rörelse som startades av svarta kvinnor. De menade att svarta kvinnor exkluderades från kvinnorättsrörelsen, som centrerade vita kvinnor, och medborgarrättsrörelsen som centrerade svarta män. Läs mer om svart feminism här.

GLÖMDE VI NÅGOT?

Saknar du ett begrepp, vill tipsa om något som borde vara med eller undrar över något på den här sidan? Maila oss jättegärna på info@maktsalongen.se och berätta mer!

Denna sida är senast uppdaterad den 10 maj 2021 och författad av Maktsalongen.