En feministisk grundkurs

Vad är feminism? Och det där konstiga p-ordet, patriarkat, vad betyder det egentligen?

Det finns många olika begrepp och teorier när det kommer till feminism. De flesta kan inte alla begreppen och många tycker att det är svårt att kallas sig för ”feminist” för att de inte är experter på alla feministiska teorier.

Men, är inte det ganska konstigt egentligen? De flesta känner ju inte till exempel ett behov av att ha pluggat juridik eller vara expert på rättsetik för att kunna vara emot tortyr eller dödsstraff. Varför är mänskliga rättigheter enkla att ställa sig bakom, medan  jämställdhet – alltså lika värde oavsett kön – är svårt?

Vi önskar att färre kände att feminismen är svår att få grepp om. Vi vill att ALLA som vill ha ett jämställt samhälle ska känna sig trygga med att kalla sig feminister. Därför kommer här vår grundkurs i feminism! Här går vi igenom några feministiska begrepp som vi tror är bra att ha koll på oavsett om du varit feminist i 50 år eller om du kommer bli feminist idag.

 

FEMINISM

Feminismen en samling ideologier och rörelser som fokuserar på att alla, oavsett kön, ska få samma ekonomiska, politiska och sociala rättigheter, ansvar och möjligheter. En feminist ser att det finns en strukturell ojämställdhet i samhället – alltså att män som grupp har mer makt än andra grupper – och vill ändra det.

Historiskt har feminismen framförallt fokuserat på jämställdhet mellan kvinnor och män, men på senaste tiden har feminismen kommit att handla allt mer på hur olika maktordningar tillsammans samspelar och påverkar ens möjligheter. Vi går närmare in på det under rubriken ”Intersektionalitet” nedan.

Det finns många olika inriktningar inom feminismen, och alla feminister behöver inte hålla med varandra om allt. Vi tycker heller inte att en måste ha koll på alla feministiska inriktningar för att vara feminist men om du är nyfiken kan du läsa om några av de vanligaste inriktningarna/ideologierna inom feminismen här, och lite om feminismens historia här.

– Hur blir jag feminist?
Genom att se att män som grupp överordnas andra kön, förstå att detta inte beror på individer utan på strukturer och vilja förändra det. Håller du med? Kul, välkommen in i feministgänget!

 

JÄMSTÄLLDHET

Jämställdhet innebär att alla, oavsett kön, ska ha samma möjligheter, ansvar och rättigheter i alla delar av livet och samhället. I Sverige är jämställdhet ett politiskt mål, alltså något som riksdagen har bestämt att Sverige ska sträva efter.

Jämlikhet är ett annat begrepp som vi ofta kan höra när det pratas om jämställdhet. Jämställdhet fokuserar på just ojämställdhet utifrån kön, medan jämlikhet har ett bredare fokus och kan inkludera många fler aspekter, som till exempel de andra diskrimineringsgrunderna eller klass.

– Hur märks ojämställdhet?
Idag lever vi i ett samhälle som inte är jämställt. Det är ingen åsikt, det är fakta. Sedan kan en ha åsikter kring om och hur det ska ändras, men att det är ojämställt vet vi. Det märks bland annat genom att kvinnor har lägre lön än män, att kvinnor är mer rädda för att utsättas för våld när de går hem på kvällen, att kvinnor blir mer objektifierade i reklam och media och att det finns stor okunskap gällande problem och sjukdomar som bara drabbar kvinnor.

Det finns otroligt mycket forskning, statistik och fakta som bevisar att samhället är ojämställt. En rapport vi vill tipsa om som samlar mycket statistisk om ojämställdheten i Sverige är Statistiska centralbyråns På tal om kvinnor och mänStatistiska centralbyrån (förkortas ofta till SCB) är en myndighet i Sverige som samlar in, producerar och publicerar officiell statistik.

 

KÖN

För att förstå jämställdhet och feminism måste vi även förstå vad kön är. Vad kön är kan verka enkelt och som att det bara handlar om en sak, själva kroppsdelen, men egentligen består kön av fyra delar: vårt biologiska kön, vårt juridiska kön, vår könsidentitet och vårt könsuttryck.

Vi tilldelas vårt biologiska och juridiska kön baserat hur våra sexuella och reproduktiva organ ser ut när vi föds. Vårt biologiska och juridiska kön är officiellt, det framgår av vårt personnummer och står i vårt pass, och bestäms alltså av andra när vi föds. Både det biologiska och det juridiska könet kan korrigeras senare i livet om det visar sig vara felaktigt. Ens könsidentitet handlar om hur vi själva känner oss i förhållande till kön och vårt könsuttryck handlar om hur vi uttrycker vår könstillhörighet, bland annat genom kläder och andra uttryckssätt. 

Cis är ett ord som betyder ”på samma sida” och en cisperson är någon vars biologiska och juridiska kön är samma som hens könsidentitet och könsuttryck. Trans är ett ord som betyder ”överskridande” eller ”gå över” och en transperson är någon vars biologiska och juridiska kön inte är samma som hens könsidentitet eller könsuttryck. Transperson är ett samlingsbegrepp som innefattar många olika könsidentiteter. Det finns personer som inte vill eller kan identifiera sig i enlighet med tvåkönsnormen – normen som säger att det bara finns två kön, män och kvinnor – och vissa av dessa betraktar sig själva som icke-binära

Om du vill veta mer om kön rekommenderar vi dig att kolla in organisationen RFSL och deras projekt Transformering.se!

– Varför pratar vi ens om kön?
Att bara prata om kvinnor och män osynliggör många andra grupper, exempelvis transpersoner och icke-binära. Det får det att framstå som att det bara finns två kön, vilket det inte gör. Vore det bättre att sluta prata om kön överhuvudtaget, då kan ju ingen bli exkluderad? Om vi skulle sluta utgå från kön skulle det bli omöjligt att mäta ojämställdhet och också omöjligt att synliggöra vissa stora samhällsproblem. Tex att män har högre lön än kvinnor, är föräldralediga kortare tid än kvinnor, utför mer våld än kvinnor, klarar sig sämre i skolan än kvinnor men ändå når högre positioner i näringslivet och politiken än kvinnor. För att kunna prata om ojämställdhet är det är alltså nödvändigt att prata och forska om könsskillnader, men för att vi ska förstå ännu mer om jämställdhetsproblemen i samhället krävs det att vi börjar utgå från fler kategorier än bara kvinnor och män. 

 

INTERSEKTIONALITET

Vilket kön vi har påverkar alltså hur mycket makt vi kan få och vilka möjligheter vi har i livet, men det finns såklart flera andra aspekter som inverkar på det. Ens könsidentitet, könsuttryck, ålder, funktionalitet, ursprung, religion, sexualitet, klass och utseende är delar av ens identitet och några av de saker som kan förändra vilka privilegium och utmaningar vi möter i livet. Intersektionalitet kallas den teori som handlar om att se hur olika maktordningar hänger ihop och hur flera diskrimineringsgrunder samspelar. 

Makt är alltid en relation: är du ensam på en öde ö går det inte att prata om makt. Men är vi flera människor så uppstår olika maktrelationer. Eftersom makt är en relation så påverkar personerna som ingår i relationen vad som kan ge ökad eller minskad makt. I ett rum fullt av äldre män kan en ung tjej ha minst makt, delvis på grund av hennes kön men också hennes ålder. I ett rum fullt av vita kan en icke-vita man ha minst makt, även om det finns kvinnor i rummet.

Intersektionalitet handlar alltså om hur flera delar av någons identitet tillsammans slås ihop och avkodas av omgivningen och hur det påverkar var i maktordningen personen blir placerad.

– Finns det några bevis för intersektionalitet?
Intersektionalitet används ofta som metod i modern genusforskning och mycket statistik stöder att intersektionalitet är en bra utgångspunkt för att analysera samhället. Mycket pekar på att personer som kan utsättas för diskriminering baserat på fler än en diskrimineringsgrund, tex både är kvinna (diskrimineringsgrunden kön) och icke-vit (diskrimineringsgrunden etnicitet), statistiskt sett har mindre rättigheter och sämre villkor än någon som bara kan utsättas för en diskrimineringsgrund, i det här fallet en vit kvinna. Exempelvis visar amerikansk lönestatistik från 2016 att vita arbetarkvinnor tjänade 76 cents av varje dollar som vita arbetarmän tjänade, medan svarta arbetarkvinnor tjänade 67 cents av varje dollar som vita arbetarkvinnor tjänade. Alltså: gruppen vita män hade högre lön än vita kvinnor och gruppen vita kvinnor hade högre lön än gruppen svarta kvinnor.

Vissa av diskrimineringsgrunderna finns det fler stora studier på än andra, eftersom det av förklarliga skäl inte förs samma typ av register på personers etnicitet eller sexualitet som på deras funktionalitet eller kön och därför är svårare att hitta i statistiken.

 

GENUS, PATRIARKAT OCH KÖNSMAKTSORDNING

När det pratas om feminism sägs de här tre orden ganska ofta, men vad betyder de egentligen?

– Vad betyder egentligen ”genus”? Är det bara ett svårare ord för kön?
Genus kan enkelt förklaras som socialt kön, alltså hur vi socialt skapar kön. När en person tolkas som flicka har omvärlden andra förväntningar och föreställningar på henne än någon som tolkas som pojke. Simone de Beauvoir (en fransk feminist som skrev boken Det andra könet) skrev ”man föds inte till kvinna, man blir det” och det är just det som bergreppet genus undersöker – hur ”kvinnlighet” och ”manlighet” är en social konstruktion, hur kön skapas av samhället. 

Att ha ett genusperspektiv handlar om att försöka se hur könsskillnader konstrueras och hur vi könar olika saker, dvs hur vi uppfattar könlösa saker som feminina eller maskulina. Exempelvis: Om vi pratar om hockey tänker vi oftast på killar som utövare medan när vi pratar om konståkning tänker vi ofta på tjejer som utövare. När vi tänker så könar vi sporterna. 

– Vad menas med ”patriarkatet” och ”könsmaktsordningen”?
Det här är två ord som betyder ungefär samma sak. Båda orden fokuserar på ett samhällstyre/system där det är män som styr och har makten. Egentligen skulle en kunna säga att patriarkatet är den nu gällande könsmaktsordningen. Att vi lever i ett patriarkat eller i den nuvarande könsmaktsordningen handlar helt enkelt om att män som grupp har mer makt än kvinnor som grupp, exempelvis inom politiska, religiösa, ekonomiska och sociala institutioner. Ordet patriarkat kommer från grekiskan och betyder ”fadersstyre”.

 

HUR LÄR JAG MIG MER?

Det finns hav av kunskap om feminism, jämställdhet, intersektionalitet och kön. Om du vill veta mer om feminism kommer här vår tipslista:

På internet:

Bra böcker:

Akademiska texter:

 

Vi föreläser också om jämställdhet!

I hela Sverige faktiskt. Du kan boka oss som föreläsare genom att maila info@maktsalongen.se. Här är en lista på föreläsningarna vi ofta håller om feminism men vi kan skräddarsy föreläsningar efter vad ni behöver:

  • Crash course i jämställdhet – Vi reder ut begrepp som jämställdhet, makt, normer, feminism, intersektionalitet m.m och hur en kan som person, organisation eller företag kan jobba mer jämställt.
  • Skapa er egen förändring! – Vi jobbar workshopbaserat med stöd av MethodKit för att kartlägga era utmaningar och gör plan för jämställdhetsarbetet.
  • Jämställt ledarskap – Vi pratar om hur ni kan skapa ledarskap som gör att alla i organisationen får samma möjligheten att ha makt, ta plats och utveckla sin fulla potential.
  • Systerskap och mentorskap – Vi delar med oss av våra bästa tips för hur systerskap i praktiken kan lyfta kvinnor och hur mentorskap som metod kan bidra till jämställdhet.
  • Stress och motståndskraft – Vi går igenom 7 områden att jobba med för att minska stressen.

Glömde vi nåt?

Saknar du ett begrepp, vill tipsa om något som borde vara med eller undrar över något på den här sidan? Maila oss jättegärna på info@maktsalongen.se och berätta!