När näthat blir ett hot mot demokratin

Internet har blivit en allt mer avgörande del av våra liv, särskilt nu under coronapandemin när allt fler måste jobba eller plugga hemifrån. En stor del av det delade cyber-utrymmet ägnas åt det demokratiska samtalet och många viktiga aktörer driver sitt arbete via nätet, både grupper och privatpersoner. Men på nätet finns sånt som hotar denna demokratiska rätt. Nästan hälften av den svenska befolkningen i vuxen ålder uppger att de uttrycker åsikter i en samhällsfråga på nätet. Av den gruppen säger en fjärdedel att de har utsatts för trakasserier och hot det senaste året.

Häromveckan släppte Facebook en rapport om sina communityregler — riktlinjer kring vad som platsar i deras kanaler och vad som gäller för användarna. För första gången någonsin visades statistik kring hatiskt innehåll; det som kan klassas som trakasserier, hot och hets mot folkgrupp. Enligt rapporten förekommer hatiskt innehåll i var tusende inlägg på hemsidan. Barnrättsorganisationen Plan International släppte även de en rapport, där unga kvinnor världen över vittnar om trakasserier, hot och mobbing på plattformar som Facebook och Instagram. I nyheterna kan vi läsa att allt fler unga drabbas av och anmäler näthat, och att det utgör en stor risk för ens mående och psykiska hälsa.

Dessa rapporter och vittnesmål visar en tydlig bild: alla kan inte röra sig med samma självklarhet och säkerhet på internet. Hotet om näthat skadar och tystar individer som har rätt att delta, och utgör en viktig del, i det demokratiska samtalet. Förutom att vara ett hot för oss som individer påverkar det den som vill organisera sig. Hela 46% av Sveriges ungdomsorganisationer uppger att någon av deras medlemmar eller förtroendevalda utsatts för hat och hot på nätet, enligt en kartläggning av LSU. Flera organisationer berättar att de fått ställa in en aktivitet eller deltagande i ett evenemang på grund av risken för näthat. 

Näthat är ett allvarligt hot mot vår demokrati och det måste tas på allvar. I ett samhälle där polariseringen ökar är det viktigare än någonsin att se till att alla röster får höras i den offentliga debatten, utan rädsla för att hotas eller skrämmas till tystnad. Maktsalongen arbetar med näthat ur ett jämställdhetsperspektiv, och vårt första steg för förändring är att skapa Skyddsnätet, en metodsida för organisationer som vill arbeta mot näthat.

Många av de initiativ som startats för att motverka näthat ger information som kan användas först efter att en har utsatts — det kan bland annat gälla hur en polisanmäler näthat och stöttar den som utsatts. Det är såklart jätteviktigt, men däremot ser vi ett behov av att ha information till hands innan hatet kommer; att en som organisation bör vara rustad och utbildad inom frågan. Därför har vi samlat kunskap kring hur organisationer och arbetsplatser kan jobba förebyggande med frågan och upprätta tryggare rutiner innan något händer. Våra metoder bygger på öppna samtal och diskussioner där vi tillsammans lär oss förstå näthat, vilka som drabbas av det, och hur en som organisation tar sitt ansvar gentemot sina medlemmar och engagerade.

Läs mer om hur du kan arbeta förebyggande mot näthat på Skyddsnätets hemsida. Tillsammans står vi upp för tryggare engagemang online!