Välfärdens kvinnor förtjänar mer

Det har varit ett minst sagt utmanande år med globala protester och en pandemi som har tagit människoliv och vår rörelsefrihet. Det vi kan hoppas på nu, och kämpa för, är att förödelsen kommer med förändring. För både protesterna och pandemin har belyst redan befintliga samhällsproblem som kräver progressiva lösningar.

En av de största problemen som coronapandemin har belyst är arbetsvillkoren för personal inom vård och omsorg. Pandemin har satt en enorm press på vård- och omsorgspersonal som står i frontlinjen, men rapporten Arbetsmiljön 2019 från Arbetsmiljöverket visar på att stress och överbelastning inte är något nytt. Denna stress är ofta resultatet och kombinationen av “för höga krav och litet eget inflytande”, något som även Maktsalongen lyfter som stressfaktorer i Stress och motståndskraft.

Det är heller ingen nyhet att vård- och omsorgsyrken domineras av kvinnor. Jobb inom välfärden, trots deras samhällsbärande natur, är undervärderade och har en låg social status jämfört med deras oerhörda betydelse för en fungerande välfärd och ett demokratiskt samhälle.

Att kvinnor förväntas vara mer omsorgsfulla och ansvarstagande bidrar till varför dessa yrken tas för givet. Den könssegregerade arbetsmarknaden är en del av en större samhällsfråga om snäva normer och föråldrade könsroller som i sin tur påverkar den ekonomiska tryggheten och livsvillkoren för hälften av världens befolkning.

Det ska självklart löna sig att arbeta för samhällets och dess invånares bästa. Det ska vara högt värderat att ta hand om våra sjuka, våra äldre och våra barn. Fördelning av makt i samhället ska inte bara handla om att fler kvinnor ska anta ledarpositioner och komma in i maktens mansdominerade rum. Det är minst lika viktigt att skapa rättvisa förutsättningar inom yrken där många kvinnor redan är. Det gäller lön, arbetsmiljö, anställnings- och arbetsvillkor och social status.

Det gäller också pension och livskvaliteten efter avslutad arbetsliv. Arbetarkvinnor är överrepresenterad bland Sveriges fattigpensionärer, vilket är en direkt reflektion av de otrygga och underbetalda anställningar de har under deras år i arbete. Det framkommer tydligt i Sveriges jämställdhetsrbarometer 2020. I den jämställdhetspolitiska rapporten visar LO hur viktigt det är med en facklig feministisk arbetsmarknadsanalys för att se “hur både klass och kön påverkar villkoren i arbetslivet och samhället i stort.”

Det som ofta saknas även i en feministisk analys och debatt är hur samhällsbärande yrken, som undersköterska eller städare, inte bara domineras av kvinnor utan specifikt utlandsfödda kvinnor från den rasifierade arbetarklassen. De problem som kvinnor generellt möter inom arbetsmarknaden mer än fördubblas för utrikesfödda kvinnor.

Vikten av ett intersektionellt perspektiv berättade Paulina de los Reyes, professor vid Stockholms universitet, om under ett webbinarium om jämställda livsinkomster anordnat av Kommissionen för jämställda livsinkomster. Det gäller alltså att inte bara kolla på hur klass och kön samverkar och påverkar arbetslivet utan även ursprung och rasifiering.

Även fast Maktsalongens arbete främst handlar om att stärka unga kvinnor i deras ledarskap och att fler kvinnor ska ta och behålla makt så tror vi på att makt och inflytande måste fördelas rättvist. Vi vill också utmana hur makt ser ut och vad en ledare kan vara och det borde inte ta en pandemi för omvärlden att se hur personalen inom vård, omsorg och skola är sanna ledare som bär vårt samhälle på deras ryggar och förtjänar mer än applåder som ekar tomt.

Du ska inte behöva vara en högt uppsatt politiker, chef eller influencer för att jämställdhet ska gälla dig. Därför är det viktigt att alla vi som är en del av den feministiska rörelsen, som kämpar för ett jämställt samhälle, står upp för och i solidaritet med välfärdens kvinnor. 

När näthat blir ett hot mot demokratin

Internet har blivit en allt mer avgörande del av våra liv, särskilt nu under coronapandemin när allt fler måste jobba eller plugga hemifrån. En stor del av det delade cyber-utrymmet ägnas åt det demokratiska samtalet och många viktiga aktörer driver sitt arbete via nätet, både grupper och privatpersoner. Men på nätet finns sånt som hotar […]

Nu lever Maktsalongen vidare utan mig

I måndags avgick jag och om en månad är jag inte ordförande för Maktsalongen längre. Tre år går så fort när man har kul men allt har sin tid och nu är jag sugen på massa annat i livet, så jag har känt att det dags. Jag skulle kunna skriva en roman om vad Maktsalongen […]

Att hitta orden och orken

Den här texten sitter långt inne i mig. Om du också är en sån som skriver ibland, vet du kanske hur det känns när du har ord och meningar och åsikter inom dig, men inte förmår uttrycka dem i en kronologisk ordning som bildar meningar som sedan bildar en text. Jag är ordförande för Maktsalongen […]

Transkvinnor har en given plats i den feministiska kampen

Med anledning av den ständigt återkommande debatten kring transkvinnors plats i feminismen och kvinnoseparatistiska rum vill Maktsalongen förtydliga var vi står. I vår feministiska grundkurs har vi listat och beskrivit några av de olika sorters feminism som finns. Vi står inte bakom alla feministiska grenar som finns med, utan har listat dem för att sprida kunskap. […]