Dags att göra uppror mot näthatet / Sofia Brändström

Maktsalongens grundare Sofia Brändström skriver fjärde delen i vår bloggserie Världen går bakåt hur går vi framåt? och diskuterar ett av samtidens största demokratiska problem – hotet och hatet mot mäktiga kvinnor. 

Sofia2

Sofiaquotes3Förutom löneskillnaderna, våldet mot kvinnor, den växande rasismen och sexismen, att abortmotståndet växer och att den psykiska ohälsan växer bland unga tjejer så är det en fråga som får det att brinna extra mycket i huvudet på mig just nu: näthatet. Jag blir så fullkomligt matt över faktumet att hot och hat har blivit en del av vårt liv. För många som ofta skriver eller uttalar sig om frågor som rör antirasism eller feminism är det vardag att få mail där någon berättar hur värdelös man är, att få sexistiska eller rasistiska kommentarer på sociala medier eller hotfulla telefonsamtal. Det räcker egentligen att vara offentlig kvinna för att hamna i skottgluggen. Förra söndagen gjorde Brita Zackari en helt bejublade insats som åkande reporter när SVT sände Vasaloppet. För mig känns det helt otänkbart att åka nio mil på skidor och ännu mindre att titta på andra när de gör det. Men med Brita blir det roligt och lättsamt, jag lurar nästan i mig själv att ”det här kanske jag också kan göra?!”. Och det är ju en fantastisk grej – att Brita kan få andra att utmana sina gränser, vare sig det gäller skidåkning eller något helt annat. Men ändå blir det en skitstorm av människor som tar sig rätten att fylla internet med kommentarer om hur kass hon var.

Om det är någon gång det är skäligt att använda ordet systemkollaps är det nu. Näthatet har spårat ur. Det skadar inte bara de som drabbas, det är ett hot mot hela demokratin. Vi kan inte acceptera att människor hindrar sig själva från att delta i det offentliga samtalet i rädsla för hot och hat, det ska inte behöva vara så att modiga debattörer ska behöva polisskydd för att de uttalar sig i viktiga frågor.

Enligt en rapport från Friends har en tredjedel av alla unga utsatts för kränkningar på nätet det senaste året. Tre av tio unga upplever att det förekommer kränkningar med rasistiska anspelningar på nätet. Av de anmälda hot och kränkningar som BRÅ har granskat (2015) lades 96% ner av polis och åklagare. Det är faktiskt en helt galen siffra. Tjänster som Facebook, Twitter och Youtube har visserligen börjat vakna upp och se sin del i problemet. Men det som är så märkligt i ekvationen är det verkar finnas obegränsade med resurser hos Facebook när bilder på kvinnors bröstvårtor ska raderas ”på grund av stötande”, men när det gäller att städa bort hot och hat så finns det helt plötsligt inga resurser alls.

Det behöver göras mycket, mycket mer. Jag önskar att 2017 blir året då vi på riktigt startar revolution mot hatet. Jag önskar att de stora digitala plattformarna gör sitt i att få bort hat, hot, rasism och sexism från sina plattformar. Jag önskar att 2017 blir året då varenda företag och organisation tar sitt ansvar, skaffar en policy för hur organisationen ska agera om någon i den egna organisationen utsätts för näthat. Alla arbetsplatser borde utbilda och prata om näthat med sina anställda och ha nolltolerans mot att anställda använder sin arbetstid till att uttrycka sexism i kommentarsfält. Vi måste börja dela på ansvaret. Alla kan hjälpas åt genom att backa någon som blir utsatt för näthat, ta för vana att anmäla Facebook-profiler eller konton som är uppenbart fejkade. Vi kan gå med i Facebook-grupper som fantastiska #JagÄrHär som mobiliserar mot näthat eller starta egna grupper. 2017 måste också politiken och rättsväsendet måste göra mer. När politiker från höger till vänster pratar sig varma om fler poliser, mer ordning och reda och hårdare brott och straff – ja, då borde det givetvis gälla hot och hat på internet också. 2017 borde bli året då vi går på offensiven mot näthatet. Allt annat är ett demokratiskt och feministiskt bakslag.

SOFIA BRÄNDSTRÖM 

Grundare av Maktsalongen