Ska jag vara glad nu?

För något år sen fattade jag beslutet att få nyheter från lite mer ofiltrerade ställen än mitt Facebook-flöde. Visst drömde jag, som så många andra, sitta-med-kaffet-och-bläddra-hela-papperstidningen-drömmen, men den drömmen är ju både orealistisk, dyr och miljöonödig så det var dags att gå vidare till en lite mer modern dröm. Därför lever jag numera P1-drömmen. Klockan sju varje morgon lyssnar jag på Ekot och den här morgonen får jag höra två nyheter som handlar om jämställdhet.

Nyhet nummer 1: Kvinnor i Saudiarabien kommer från och med den 1 juni nästa år att få köra bil. Ett av världens mest ojämställda länder (nummer 141 av 144 jämförda länder) blir alltså lite mer jämställt. Detta efter en kamp som pågått i åratal. Att kvinnor inte får köra bil skapar väldigt många hinder för att kunna leva självständigt i samhället. Hur ska de exempelvis kunna ha ett jobb om de inte kan köra till jobbet? (Här måste jag erkänna min bristande kunskap om kollektivtrafiken i Saudiarabien och kvinnors tillgång till den, men eftersom de på nyheterna menar att förbudet mot att köra bil har försvårat och förhindrat kvinnor från att skaffa jobb gissar jag att den inte fungerar helt felfritt). Men, om 247 dagar blir det alltså ändring på detta!*

Nyhet nummer 2: En inrikesnyhet och handlar om löneskillnader mellan män och kvinnor i Sverige. LO har jämfört mäns och kvinnors löneutveckling och sett att kvinnors löner ökat mer än mäns senaste åren, både i procent och i faktiska kronor. Fantastiskt, kan en tycka. Men medellönen för kvinnor är 29 900 kr medan medellönen för män är 34 400 kr. Det är en skillnad på 4 500 kr. Varje månad. På ett år är det 54 000 kr. Det här lyfts fram som en framgång, som att vi är på väg att rätt håll. Men really, borde jag vara glad för att jag nu bara tjänar 4 500 kr mindre än en man istället för 4 790 kr mindre?

Ska jag vara glad nu?  Över vad? Att kvinnor får köra bil i ett av världens mest ojämställda länder? är är en lista på vad de saudiarabiska kvinnorna inte får göra. Ska jag vara glad nu? Över vad? Över att det enorma lönegap som funnit mellan kvinnor och män ända sedan kvinnor klev in på arbetsmarknaden minskar i en takt som fortfarande innebär att jag under mitt yrkesliv inte kommer få finnas på en arbetsmarknad med jämställda löner och då har jag ändå kvar ca 40-50 år av mitt yrkesliv?

Oftast är jag positiv och tänker att alla steg i rätt riktning är bra steg. Tänker att det är viktigt att tänka på hur långt vi har kommit osv. Men ibland blir jag bara så trött på att vi inte kommit längre.

Väck mig när det finns något att fira. Väck mig när listan på vad kvinnorna får göra i Saudiarabien är längre än listan på vad de inte får göra. Väck mig när kvinnor världen över har samma fri- och rättigheter som män och när lika arbete ger lika lön oavsett kön.

Då blir det fest.

SARA HARALDSSON
Generalsekreterare för Maktsalongen

 

*Jag är såklart medveten om vilken enorm skillnad detta kommer innebära för kvinnor i Saudiarabien. Eller helt ärligt kan jag inte alls ens föreställa mig hur det måste vara att ha haft sin rörelsefrihet begränsad på det sätt som de har haft. Så jag tycker verkligen det är helt fantastiskt att denna förändring äntligen sker, tycker bara att den är ca 100 år försenad.