Separatism

Separatism

 

Bild: Lisa Ewald, politism.se

Under Almedalsveckan i somras arrangerade Maktsalongen ett mingel och på detta mingel hölls Årets feministiska Almedalstal. Almedalen är mingeltätt och ingen skulle kunna hinna gå på ens en tredjedel av alla mingel som det så var det enda hen gjorde under veckan. Maktsalongens mingel skiljde sig dock från många andra: på minglet fanns nämligen inte en enda person som identifierade sig som man. Minglet var separatistiskt. Under alla de tre år Maktsalongen har arrangerat mingel i Almedalen har vi hamnat i  diskussioner med män som inte känner sig välkomna på vårt mingel och anledningen till det är väldigt enkel – de är inte välkomna. Inte på just detta mingel. Inte just denna gång. Förutom minglet i Almedalen så är även Maktsalongens mentorskapsprogram och nätverk endast till för personer som identifierar sig som eller av andras identifieras som kvinnor. Därför tänkte vi här skriva lite om separatism, hur vi tänker kring det och vad det är, tror vi, som gör att det bara ibland är upprörande för de som utesluts.

Låt oss börja med ordet. Separatism. Det innebär bara personer som tillhör en viss grupp får vara med i det separatistiska sammanhanget. I Maktsalongen innebär separatism att endast person som identifierar sig som/identifieras som kvinnor är välkomna i vårt mentorskapsprogram och på vårt Almedalsmingel, men det finns många olika typer av separatism, som HBTQ-fritidsgårdar eller  plattformar för enbart rasifierade feminister och anti-rastister. Här är alltså inte män, heteros eller vita välkomna, därför att de tillhör normen. Separatism har en lång historia och har använts av många olika grupper som inte tillhör normen för att samla sig och hämta kraft från varandra.

Så, är det separatism om ett gäng män träffas? Är en bolagsstyrelse med bara män separatistisk? Nja. För det första, för att något ska kunna kallas separatistiskt krävs ett medvetet val: separatism är alltså inte något som bara sker; det är något som medvetet skapas. Så om ett gäng män går ut och fikar efter jobbet och det bara ”råkar” vara så att inga kvinnor är med eller om ett gäng kvinnor sitter på ett möte och det bara ”råkar” inte finnas med några män, så är dessa sammanhang inte separatistiska. För att det ska kunna ses som separatistiskt ska det också finnas ett uttalat syfte. Oftast är det de som inte när normen som samlas i separatistiska forum, men även de som är normen kan ses separatistiskt för att diskutera sina privilegier.

Varför är separatism något som skapar så mycket känslor och som upprör så mycket? Det handlar om makt. Grupper som är vana att vara norm och alltid får vara med utesluts plötsligt. De som utesluts kanske upprörs eftersom deras rätt, enligt dem, att delta blir fråntagen dem. ”Varför ska jag som man inte få vara med och prata om jämställdhet?” är en fråga vi fått många gånger. Självklart ska män få vara med och diskutera jämställdhet, vita ska få vara med och prata rasism och heterosexuella få diskutera hur heteronormen begränsar. Men det finns jättemånga forum att göra det. Det finns däremot väldigt få forum där de som inte tillhör normen får diskutera hur det är, vad det innebär för dem och strategier för att hantera det utan att de som tillhör normen är närvarande. Därför behövs separatism. Makt är också orsaken till att vissa separatistiska forum ses som viktigare än andra. I Almedalen, som är en arena för makt, känns uteslutandet mer än vad det gör en vanlig vardag resten av året.

Separatism är viktigt. Separatism ger många kraft och kan vara ett nödvändigt forum för att hämta kraft. Men separatism är också oerhört kraftfullt. Här sker en kamp mot ett bättre och öppnare samhälle och det är sällan något kafferep.