Kan Sverige få sin första jämställda valrörelse?

1921 klev de första fem kvinnor som valts till riksdagsledamöter in i Sveriges riksdag. Två år tidigare hade beslutet fattats – det var dags att låta kvinnor rösta i allmänna val och nu hade det alltså skett. 1921 är för alltid ett historiskt år, vars 100-årsjubileum närmar sig med stormsteg. Idag är det exakt 200 dagar kvar tills det svenska folket går till vallokalerna för att välja vilka som ska ha makten i Sverige det kommande fyra åren. Valet 2018 är det sista som sker innan 100-årsjubliéet, eftersom nästa val är för 2022. Detta är alltså vår allra sista chans att lyckas med det som vi hittills misslyckats med: att välja en jämställd riksdag där 50% av ledamöterna är kvinnor.

De kommande 200 dagarna kommer att, som alltid vid val, kännetecknas av valaffischer i busskurer, valstugor på stan, partiledarutfrågningar i alla nyhetskanaler och debatter i både radio, TV och i riksdagens kammare.

Valårets första partiledardebatt gick av stapeln i riksdagen den 17 januari och vi – en organisation som längtar efter jämnt fördelad makt i samhället – hade efter en höst av aldrig sinande #metoo-vågor hoppats på att höra våra partiledare svara upp mot dem. Åtta partier i en riksdagsdebatt innebär åtta inledningsanföranden – varav två hölls av kvinnor; Isabella Lövin och Annie Lööf (Ebba Busch Thor ersattes av en kollega då hon inte sitter i riksdagen och därmed inte har rätt att debattera i riksdagens kammare). Gissa vilka partiföreträdare som pratade om jämställdhet, sexism, feminism eller #metoo i sina anföranden? Isabella Lövin och Annie Lööf. Den enda man av de övriga sex partiledarna som lyfta dessa frågor var Jonas Sjöstedt. Våra politiker signalerar, återigen att jämställdhet inte är en fråga om jämställdhet mellan könen, utan en kvinnofråga.

Under valåret 2018 behöver våra partiorganisationer visa att de tagit kvinnors berättelser om sexism på allvar. Det betyder naturligtvis att prata om problemen, men också att leverera konkreta politiska lösningar. De behöver själva ta ansvar för att inte upprätthålla de skadliga strukturer som både härstammar från, och leder till, sexism.
Vi vill se fler män inom partierna prata om jämställdhet och att fler män bland väljarna ska bry sig om jämställdhet, eftersom det inte är en kvinnofråga.

Vi vill se en valrörelse som fokuserar på politik. Där vi inte pratar om kvinnor med sexistiska undertoner, vilket är alldeles för vanligt i svensk politik. För när kvinnors vikt, frisyrer och klädval kommenteras i medier och av politiska motståndare och kvinnor porträtteras leende bredvid allvarliga män på valaffischer, så är inte politiken jämställd. När kvinnor som är politiker gång på gång får frågor om kläder och livspussel, något som deras män som är kollegor sällan får, då försvårar det möjligheten för oss väljare att fokusera på det som är viktigt, nämligen politiken.

Många politiska förslag kring jämställdhet handlar om vad andra ska göra: bolagsstyrelser, föräldrar, arbetsgivare och det mycket abstrakta “samhället”. Det är politikens roll att skapa samhällsförändring. Men politiken har också ett ansvar i att själv vara jämställd. För om inte makten fördelar makt lika, vilka ska då göra det?

Som feministisk organisation kliver vi med stormsteg in i detta valår med två tydliga förväntningar. Den första är att det inte ska vara fem kvinnor som kliver in i kammaren vid riksdagens öppnande i höst, utan istället 50% kvinnor. Den andra är att vägen dit är en väg vi alla kan vara stolta över. En valrörelse där män och kvinnor inte mäts med olika måttstockar. En valrörelse där kvinnor inte avbryts i partiledardebatter eller är de enda som pratar om jämställdhet. En valrörelse där vi inte får höra eller läsa om kvinnors utseende utan där fokus ligger på deras politik. Helt enkelt en jämställd valrörelse. Något som är en skam att vi fick vänta i nästan 100 år på att se. Låt detta bli första gången.

SARA HARALDSSON 
Maktsalongens grundare och generalsekreterare

LINN SVANSBO
Maktsalongens ordförande