Det handlar om dig = jobbig insikt

I fredags var jag och föreläste för ett gäng studenter. Föreläsningen skulle handla om jämställdhet och innan föreläsningen hade jag fått veta av läraren att studenternas förkunskaper var väldigt höga, att många hade ett väldigt stort intresse när det kom till jämställdhet och att flera hade studerat genusvetenskap. Min utmaning var alltså att både försöka utmana alla de som redan kunde mycket jämställdhet sedan innan men också att alla de som inte hade lika bra koll skulle få lära sig något nytt.

De allra flesta i Sverige vet nog att det finns en del problem när det kommer till jämställdhet. Folk vet att det finns löneskillnader mellan män och kvinnor, att vi aldrig har haft en kvinna som statsminister och kanske vet de också  att även om män oftare drabbas av våld är kvinnor mer rädda för att utsättas för våld. Men ofta upplever jag att diskussionen hamnar i att det är ett problem för någon annan. Jag vet inte hur många seminarier jag varit på där någon har sagt ”Jämställdhet är absolut ett problem, men i någon annans bransch, för hos oss har vi minsann jämställda löner.” Så för att inte hamna i den diskussionen letade jag fram lite siffror som är gäller för en bransch som några av dessa studenter kommer jobba i när de är klara, nämligen reklambranschen. I reklambranschen tjänar en kvinna som jobbar som projektledare 8000 kr mindre än en kollega på samma tjänst som är man. 8000 kronor. Varje månad. Plötsligt handlar inte jämställdhet om någon annan.

I slutet av föreläsningen fick studenterna prata om hur det såg ut med jämställdheten på deras egen skola. Många grejer som görs bra kom fram men också saker som inte funkar eller görs bra. För några blev diskussionen ögonöppnare för dem; de förstod att det handlade om dem. Att ojämställdheten inte bara är något som finns någon annanstans utan att de drabbar även dem.

Det är jobbigt att inse att det inte bara handlar om någon annan, att ojämställdheten inte bara händer någon annanstans. Det är upprörande. Det är både lätt och rimligt att bli förbannad när en förstår att det finns ojämställda strukturer även i ens närhet, att det finns löneskillnader i ens egen bransch eller att det råder olika förutsättningar för kvinnor och män att ta plats och avancera i en organisation.

Jag blir ofta upprörd av ojämställdhet. Även om jämställdhet, feminism och genus är något som jag både pluggat och jobbat med i flera år upptäcker jag ändå väldigt ofta hur ojämställdhet drabbar mig eller påverkar mig. Så här kommer mina bästa tips på hur en kan hantera frustrationen som kommer av att fatta att en lever i en ojämställd värld:

  • Prata om det med de som finns i ditt sammanhang. Vad är det du ser är ojämställt i din skola/arbetsplats/organisation/familj/kompisgäng? Hur ser de andra på det? Vad kan ni göra tillsammans för att ändra på det?
  • Läs och lär dig mer. Även om det kan göra dig ännu mer upprörd kan det oftast kännas skönt att fatta mer av hur det ser ut i samhället. Här finns lite olika lästips.
  • Aktivera dig. Starta en jämställdhetsgrupp. Gå med i en organisation. Blogga. Posta på Facebook. Gör vad du känner dig peppad på för att bidra till förändring.
  • På Youtube finns mängder med klipp som både gör att du kan få se andra som känner igen dig i din frustration eller där du kan hämta pepp. Några bra är denna, denna eller denna.