Är jag en stark kvinna?

Senaste tiden har jag kommit på mig själv att gå runt och fundera på det här uttrycket “stark kvinna” och vad det egentligen betyder. Det är ett uttryck eller epitet som används för att beskriva vissa kvinnor, men tydligen inte alla. Så vem är egentligen en stark kvinna och vad särskiljer henne från andra, vanliga, kvinnor?

Det började med att jag kollade på serien The Good Fight som skulle kunna sägas handla om fyra starka kvinnor (eller tre beroende på hur en vill definiera vilka som egentligen är huvudpersoner, men jag tycker att Marissa räknas för er som också sett serien). Serien är en spin off på The Good Wife, som också handlar om en “stark kvinna”. Dessa serier handlar om kvinnor som gör karriär och vars liv inte helt och hållet kretsar kring män. De gör val oberoende av vad män vill att de ska göra. Är de det som gör dem till starka kvinnor?

Förra veckan så lyssnade jag på Söndagsintervjun med Jan Björklund. I den beskrivs hur han var uppfostrad och omgiven av starka kvinnor. Det var kvinnor som hade funnits där under hans uppväxt och haft stort inflytande på honom. Så i hans fall var de starka kvinnor eftersom de hade påverkat honom under hans liv och varit en del i att göra honom till den han är idag. Att forma en man = en stark kvinna?

Men vem fan är hon då, den starka kvinnan?

Jag funderar på vad som gör att vissa kvinnor för starka men inte andra. Vad handlar det egentligen om? Är det kvinnor med karriär? Är det kvinnor med en stark vilja? Är det kvinnor som har överkommit stora hinder och utmaningar? Är det en kvinna som gjort något som är före hennes tid? Om du är en stark kvinna, är du det hela livet eller bara ibland? Hur kommer det sig att vissa kvinnor beskrivs som starka men jag har aldrig hört nån säga “jo, jag är van att vara omgiven av starka män för jag har växt upp med en stark, ensamstående pappa”.

Att vissa kvinnor beskrivs som starka medan andra inte gör det måste ju bero på att grundläget för kvinnor förväntas vara att vi inte ska vara starka, självständiga, ha tydliga åsikter eller vad det nu kan vara som gör att vi ses som starka. Vi ska vara beroende av andra. Vi ska vilja vara i bakgrunden. Vi ska vara inlyssnande. Vi ska vara svaga. Så när vi inte är det måste det markeras och det görs genom att vi kallas för starka.

Är jag en stark kvinna? Ibland känner jag mig stark, ibland känner jag mig väldigt svag och allt som oftast tänker jag inte på det utan befinner mig väl i nån form av mellanläge. Om jag är stark, vad är det då som gör mig stark? Blir jag stark eftersom jag är chef och har startat en organisation? Eller blir jag snarare stark eftersom jag pratar öppet om mina svårigheter med stress och psykisk ohälsa? Eller är det något som snarare gör mig svag? Är jag stark för att jag tycker att det är kul att stå på scenen och föreläsa och då verkar självsäker? Jag antar att det inte är upp till mig att bestämma om jag ska ses som en stark kvinna, men oavsett vad nån annan tycker är det inte ett epitet jag är intresserad av att ha. För mig handlar det om att vissa kvinnor ses som starka och att det då sker genom en jämförelse med andra kvinnor. Och för mig innebär det motsatsen till systerskap.

Jag funderar också på vad epitet stark kvinna gör med kvinnor i ledarpositioner. Är det en fördel eller en nackdel att ses som en stark kvinna? Kan andra än starka kvinnor bli ledare? När vi för första gången i framtiden får en kvinna som statsminister, kommer hon då beskrivas som en stark kvinna, eller kommer ingen bry sig om att beskriva henne på det sättet? Ja, det finns väldigt många frågor och alldeles för få svar. Den starka kvinnan fortsätter att vara ett mysterium för mig.